Ämne 10 av 64· Statlig ekonomisk bedömning
Samhällsekonomisk kostnads-nyttoanalys (SCBA)
Samhällsekonomisk kostnads-nyttoanalys omvandlar varje kostnad och nytta av en policy eller ett program — marknads- och icke-marknadsrelaterad — till en gemensam monetär enhet, diskonterar framtida flöden till nuvärde, och nettar dem för att producera ett enda tal: gör detta förslag samhället bättre, och med hur mycket?
Varför det spelar roll
SCBA är standardmetoden i det ekonomiska fallet i Green Book-bedömning: HM Treasurys vägledning kräver att förslag visar ett positivt nettonuvärde för samhället (NNVS) varhelst nyttor trovärdigt kan monetariseras, med betalningsvilja som grundläggande värderingsprincip för icke-marknadsvaror (https://www.gov.uk/government/publications/the-green-book-appraisal-and-evaluation-in-central-government, kapitel 5). Disciplinen den tvingar fram är att "samhällelig" kostnads-nyttoanalys inte är samma övning som en privat investeringsbedömning: den måste inkludera kostnader och nyttor som faller på tredje parter som inte är part i transaktionen (externaliteter), den måste använda den samhälleliga diskonteringsräntan snarare än en kommersiell kapitalkostnad, och den bör tillämpa fördelningsviktning där en pund betyder mer för ett fattigare hushåll än ett rikare.
Där SCBA bryter samman är precis där dess kritiker förväntar sig: varor utan marknadsmotsvarighet — ren luft, social sammanhållning, värdet av ett räddat liv — måste monetariseras med metoder för betalningsvilja eller avslöjad preferens, eller ett skuggpris måste konstrueras. När monetarisering är omtvistad snarare än bara svår rekommenderar Green Book själv att man faller tillbaka på kostnadseffektivitetsanalys eller multikriterieanalys istället för att tvinga fram ett tal ingen tror på.
Beräkningen
NNVS = Σ [t=0 till T] (Nytta_t − Kostnad_t) / (1 + r)^t
där:
Nytta_t = alla monetariserade nyttor år t, inklusive
icke-marknadsvaror värderade via
betalningsvilja/avslöjad preferens eller
skuggpris
Kostnad_t = alla monetariserade kostnader år t, inklusive
alternativkostnad för resurser
(se ../opportunity-cost-in-public-spending/)
r = samhällelig diskonteringsränta (HM Treasury
fastställer 3,5% fallande till lägre räntor
efter år 30, enligt Green Book Annex A)
T = bedömningsperiod
Nytta-kostnadsförhållande (BCR) = Σ NV(Nyttor) / Σ NV(Kostnader)
Ett BCR över 1 (eller NNVS över noll) indikerar nettosamhälleligt värde. Green Books kategorier för valuta för pengarna (som används inom transport- och infrastrukturbedömning) märker BCR-intervall: under 1,0 är dålig valuta för pengarna, 1,0–1,5 är låg, 1,5–2,0 är medel, 2,0–4,0 är hög, och över 4,0 är mycket hög. Känslighetsanalys — att köra om NNVS under pessimistiska och optimistiska antaganden — är obligatorisk, inte valfri, eftersom monetariserade icke-marknadsnyttor bär breda osäkerhetsintervall.
Genomräknat exempel
Kommun: en kommun bedömer en investering på 3m £ i ett nytt cykel- och gångnätverk över en 20-årig bedömningsperiod till en diskonteringsränta på 3,5%.
Kostnader: 3m £ kapital år 0, 50 000 £/år underhåll (år 1–20)
NV(underhåll) ≈ 50 000 £ × 14,2 (20-årsannuitetsfaktorn vid
3,5%) ≈ 710 000 £
Totalt NV(kostnader) ≈ 3,71m £
Nyttor (alla monetariserade via publicerade DfT/WHO-
värderingsverktyg):
Hälsonytta från ökad fysisk aktivitet: 180 000 £/år
Minskad frånvaro: 40 000 £/år
Minskad trängsel (färre bilresor): 60 000 £/år
Totalt nyttoflöde: 280 000 £/år
NV(nyttor) ≈ 280 000 £ × 14,2 ≈ 3,98m £
NNVS = 3,98m £ − 3,71m £ = +0,27m £
BCR = 3,98 / 3,71 = 1,07 → "låg" valuta för pengarna
Programmet klarar ribban men bara precis; en känslighetskörning med en 20% lägre hälsonyttoskattning (som speglar genuin osäkerhet i värderingen av fysisk aktivitet) vänder BCR under 1,0, vilket är precis varför Green Book kräver att känslighetstabellen publiceras tillsammans med rubrikvärdet, inte bara centraluppskattningen.
Ideell organisation: ett program för att förebygga spädbarnsdödlighet som kostar 500 000 £/år utvärderas med värdet av ett statistiskt liv (VSL) — ett skuggpris, inte ett observerat marknadspris — på ungefär 2,1m £ (HM Treasurys 2023-uppdaterade siffra, själv härledd från betalningsviljestudier). Att förhindra en spädbarnsdödsfall per år mot en kostnad på 500 000 £ ger ett BCR på 4,2, bekvämt "mycket hög" valuta för pengarna — men hela resultatet vilar på VSL-siffran, vilket är varför alla SCBA som använder VSL måste redovisa den som ett antagande, inte ett faktum.
Koppling till mjukvaruutveckling
SCBA är den naturliga ramen för plattforms- och infrastrukturinvesteringsbeslut inom statlig mjukvara — att jämföra en delad identitetsplattform mot avdelningsvisa punktlösningar, till exempel, kräver att monetarisera nyttor som minskad dubblerad registreringskostnad, minskat bedrägeri och snabbare tid till tjänst som inte har något marknadspris i sig själva. Ingenjörer som bygger den underliggande tjänsten bör förvänta sig att programansvariga ber om inmatningar till denna analys: enhetskostnader för transaktioner (se kostnad per transaktion), förväntade volymer, och kostnader för försämring/driftstopp. Disciplinen som är viktigast att importera: diskontera framtida nyttor, namnge den kontrafaktiska baslinjen explicit (se kontrafaktisk analys), och presentera aldrig en enda punktuppskattning utan dess känslighetsintervall.
Fallgropar
- Att dubbelräkna nyttor. Att räkna både "sparad tid" och "produktivitet vunnen från den tiden" som separata nyttoposter överdriver ärendet; sparad tid är nyttan, dess nedströms användning är inte en ytterligare nytta om den inte bevisas oberoende.
- Att utelämna förskjutna kostnader. Ett program som flyttar trängsel från en väg till en annan, eller flyttar bedrägeri från en kanal till en annan, har inte skapat den nettonytta dess rubrik-NNVS antyder — se förskjutning och tillskrivning.
- Att använda en privat diskonteringsränta. Att tillämpa en kommersiell kapitalkostnad (säg 8–10%) istället för den samhälleliga diskonteringsräntan systematiskt undervärderar långsiktiga offentliga nyttor som hälso- och miljövinster — se samhällelig diskonteringsränta.
- Att monetarisera det oomtvistade och vifta bort det omtvistade. Om två tredjedelar av ett förslags nytta är en tryggt monetariserad effektivitetsbesparing och en tredjedel är en skakigt monetariserad välfärdsvinst, blandar rubrik-NNVS tyst ett hårt tal med ett mjukt; rapportera dem separat.
Källor
- HM Treasury. "The Green Book: appraisal and evaluation in central government." 2022, Chapter 5. https://www.gov.uk/government/publications/the-green-book-appraisal-and-evaluation-in-central-government
- HM Treasury. "Green Book supplementary guidance: value of a statistical life." 2023. https://www.gov.uk/government/publications/green-book-supplementary-guidance-value-of-a-statistical-life
- Department for Transport. "TAG unit A1.1: cost-benefit analysis." Transport Analysis Guidance. https://www.gov.uk/guidance/transport-analysis-guidance-tag